Fredagkväll och jag befinner mig i jobbkoma efter att ha jobbat en vecka efter min 4 veckor långa semester. Eftersom det är semestertider är vi ont om personal på jobbet och det märks när telefonköerna blir långa. 167 mail hade jag att ta mig igenom på måndagen men jag hann inte läsa ett enda förrän på tisdag eftermiddag. På tisdagen var också hela semesterkänslan borta - det var precis som om mina semesterveckor aldrig hade hänt. Märkligt det där. Det är likadant varje år. Claude håller mig sällskap på sängen i kväll när jag ligger däckad efter den italienska pizzan Marcus tagit med sig hem. Nu har jag semester igen! En hel vecka till! Tjoho!